Indigeneity, Language and Authenticity

Home » Uncategorized » Hej Sveriges lärarutbildningar, det här är Sápmi som ringer. Svara gärna när ni har tid.

Hej Sveriges lärarutbildningar, det här är Sápmi som ringer. Svara gärna när ni har tid.

Varje gång som vi pratar om att förändra skolans läroplaner, i ett försök att motverka mörkläggningen av våra verkligheter, så glömmer vi en av de fundamentala grundpelarna i den strukturella rasismen, nämligen att den genomsyrar alla delar av vårt samhälle. Det betyder att även i ett samhälle där en person – här pratar jag om individer som tillhör en minoritet, ett urfolk, eller på något annat sätt bryter den strukturella rasismens normativa ramar – har en teoretisk tillgång till sin egen grupps historia, så är det den normativa gruppens inställningar, inte lagar, som först måste bearbetas och påverkas för att en faktisk förändring skall ske.
 
Medlemmar av majoriteten kommer inte att sluta att medvetet eller omedvetet låta sig gynnas av strukturella handlingsmönster som samtidigt missgynnar medlemmar av minoriteten, bara för att läroplanerna i den svenska skolan skrivs om. Ett exempel på detta är kursplanerna som reglerar modersmålsundervisningen för oss samer. Trots ett antal omskrivningar av dessa under de senaste 50 åren, som i teorin gynnar samiska barns tillgång till sina egna språk, så har dessa i praktiken ingen effekt, om inte också viljan att förändra redan finns där hos de politiker som verkar i Sveriges kommuner.
 
Att kursplaner saknar en reell inverkan på hur undervisningen ser ut i Sverige kan kanske delvis förklaras med att skolan inte är förstatligad. Det gör det möjligt för enskilda politiker att utifrån sina egna fördomar verka för att diskriminerande strukturer gentemot samer och andra icke-normativa grupper i samhället bibehålls. Att det är möjligt för vissa kommuner att kategoriskt förneka samiska barn deras lagstadgade rätt till modersmålsundervisning utan större problem, och att undervisningstiden skiljer sig med i flera fall med över 400 minuter per månad mellan kommuner, bekräftar delvis detta påstående.
 
Sanningen är den att det redan idag finns klara riktlinjer i Läroplanen för Grundskolan som rör undervisningen om samiska frågor, det är alltså inte där problemet ligger. Det förenklade svaret är att strukturell rasism genomsyrar hela samhället, och därför räcker det inte med sporadiska ansiktslyftningar i läroplanstexterna för att rasismen skall försvinna.
 
Vi behöver bara se på dagens totala okunskap om samisk historia bland den svenska majoriteten för att förstå att kursplanerna kanske ändå inte är roten till problemet. Okunskapen om oss existerar ju inte på grund av att kursplanen i historia är dåligt skriven, men för att en okunskap om samer främjar ett majoritetsnarrativ där osynliggörandet av samiska frågor är nödvändigt för att brott mot samiska rättigheter inte skall påverka den svenska självbilden, där landet kan ses som en internationell förkämpe mot rasism, och för jämställdhet.
 
I dagens kursplan för historia står det bland annat att elever som inte har fått “historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige” inte kan få E i slutet av årskurs 9. Läroplanen för Grundskolan som denna kursplan ingår i reviderades så sent som i fjol.
 
Även andra kursplaner kräver kunskaper om samiska förhållanden. För att få E i sexan i samhällskunskap skall varje elev ha fått kunskaper om “de nationella minoriteternas rättigheter“. Tre år senare skall det centrala innehållet i samma ämne se till att alla elever kan diskutera “de nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär“. Här krävs alltså till och med förmågan att kritisk reflektera över urfolksidentitet och minoritetsrättigheter för att en lärare skall kunna sätta godkänt i ämnet.
 
Att elever får E i ämnet beror alltså inte på dåliga formuleringar, men, i brist på ett mindre direkt och negativt ord, dåliga lärare.
 
Det finns otaliga skrivelser i dagens läroplan som stöder ett fokus på samisk kultur och historia. Det samiska kan redan idag genomsyra det svenska skolväsendet, men gör inte det på grund av rasistiska strukturer, snarare än enstaka läroplaner. Till och med i ett ämne som på ytan kanske skulle kunna ursäktas för en brist på samiskt fokus så finns det skrivningar som stödjer att det samiska får spela en betydande roll i undervisningen. Ett exempel är kursplanen för Hem- och Konsumentkunskap, där det står att “eleverna [skall ges] förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll“.
 
Frågan handlar alltså inte om att skriva om kursplaner, men att gå till botten med problemet. Dagens elever kommer aldrig att lära sig om oss samer, om inte också deras lärare har kunskaper om oss. Snarare än att se över kursplaner och skollagar handlar det alltså om att påverka de olika universitet som erbjuder lärarutbildningar, då problemet i grund och botten är institutionellt och strukturellt, snarare än baserat på dåligt skrivna läroplaner.
 
Det senaste beviset på att problemet är både strukturellt och institutionellt kom till mig i mitten på förra veckan. Då vittnade flera lärarstudenter som läser historia vid Umeå Universitet om att de inte per automatik får lära sig om samiska frågor, trots att samma universitet har ett nationellt ansvar för samiska språk.
 
Det är klart att vi skulle kunna jobba för kursplaner som på ett tydligare sätt lyfter samiska frågor, men personligen tror jag att det är ett Sisyfos-arbete som inte gagnar oss som folk. Istället är det på lärarutbildningarna och deras arrangörer som vi måste lägga vårt fokus om vi vill se en förändring vad gäller samiska frågor i den svenska skolan.
 
Sammanfattningsvis kan man väl kanske säga att jag som same och lärare hellre kämpar för att lärarutbildningar som inte har obligatoriska moment om samisk historia och kultur förbjuds att driva sin utbildning, för att på så sätt skaka om den vita hegemonin i den svenska akademiska världen, än för att vi får nya kursplaner som dagens lärare kan fortsätta att läsa selektivt, på grund av omedvetna eller medvetna fördomar om oss samer.
Advertisements

1 Comment

  1. Rosmarie Andersson says:

    Håller helt med dig.
    I läroplanen finns det visst utrymme för samisk historia och samisk kultur men de som ska utbilda våra barn och barnbarn saknar vilja och kompetens.
    Det finns inte tid, hör jag ofta. När det egentligen är viljan som saknas.
    Jag har kollegor som förvånat höjer på ögonbrynen för att jag inte kan jojka, inte vill äta renkött och absolut inte grillar ute på vintern(!). Och, det värsta “du som kommer från lappmarkerna” som verkligen visar på okunskap, sanslösa fördomar och strukturell rasism.
    Bra skrivet. Ger mig bättre argument!
    Ros-Marie Andersson.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: