Indigeneity, Language and Authenticity

Home » Uncategorized » Om samiskhet, koltar autenticitet – del II

Om samiskhet, koltar autenticitet – del II

I helgen skrev jag ett inlägg om samiskhet som i stort gick ut på följande fyra kärnpunkter, men som på många sätt och vis misstolkats:
 
  1. Samiskhet är inte någonting komodifierbart, det vill säga, vår identitet är inte någonting som kan förminskas ned till någonting mer eller mindre kommersialiserat, eller en standardmall av existens för hur vi skall eller måste vara, och vi kan inte tillåta att samisk identitet enbart blir någonting som handlar om exempelvis kläder och ingenting annat, där fokus ligger på individnivå, inte kollektiv nivå.

  2. Vi skapar den samiska identiteten tillsammans, och samiskhet bygger därför på en medlevd erfarenhet, ett aktivt deltagande i en samisk verklighet. Att kalla detta för ett aktivt deltagande betyder inte att man måste vara traditionsbärare, utövare av traditionella näringar eller ständigt stå på barrikaderna som aktivist, utan snarare att man gör ett aktivt val att vara en del i det samiska samhället utifrån de förutsättningar man själv har. Hur det valet ser ut skiljer sig mellan individer, och så måste det också få vara.
  3. Det finns tusentals sätt att vara same på, alla unika, och inga är fel, men samtidigt är samiskheten rotad i en kollektiv förståelse av Saepmie som någonting förenande. Du är lika mycket same om du adopterats av samer, som om du lever upp till alla stereotypa föreställningar om vad det innebär att vara same. Du är inte mer same för att du är artonde generationens renskötare med samiska som modersmål, eller mindre same för att du precis börjat ta tillbaka din kultur efter att ha förnekats den i generationer, men båda utgångspunkterna kräver ändock respekt för kollektivet.

    Däremot, om du själv väljer att i alla situationer förneka din samiskhet, oavsett ursprung, och du aktivt tar avstånd ifrån den så är det givetvis tragiskt, men jag som enskild same har inte rätten att påtvinga en annan människa en samisk identitet.

  4. När vi väljer att ta på oss kolten så finns det oskrivna regler kring den som kan skilja sig markant mellan områden men också familjer. Kolten har ett tyst språk och därför är det viktigt att vi lyssnar på dem som besitter traditionskunskap när vi syr, så att vi vet vad som går att förändra, och vad som man inte kan ändra på. Det betyder inte att man inte kan utmana normer, men att det finns vissa delar i en kolt som avgör om det är en kolt eller någonting annat, och att det är värt att lyssna på traditionsbärare och ta till sig den kunskapen, innan man börjar experimentera med hur man syr sin kolt.
 
Nu inser jag att mitt inlägg var långt, och att jag utgick ifrån att vissa punkter var tydliga nog, utan vidare utveckling, men efter att ha sett vissa kommentarer inser jag att så inte är fallet. Så för den sakens skull:
 
  1. Samiskhet handlar inte om vem som är mest, eller bäst same – det är liksom en fullständigt irrelevant fråga och en jag inte är särskilt intresserad av att debattera – det handlar om respekt, och vår etnicitet och identitet består av någonting mer än att ta på sig en kolt.

  2. Vissa samer väljer att vända tillbaka till vår kultur – som kollektiv är det vår plikt att ta emot dem med öppna armar, men fortfarande krävs respekt och ödmjukhet från alla håll. Man måste lyssna innan man kan tala. Däremot, vill en person förneka sitt ursprung så kan inte jag som enskild same tvinga den att identifiera sig som same, oavsett hur synd eller tragiskt detta är, oavsett om jag känner till hela personens samiska släkt, ch hur tydligt detta är ett tecken på att den koloniala assimilationspolitiken fortfarande är i högsta grad levande. Att vända åter är en resa som måste påbörjas av individen, vi kan inte ta det steget åt någon annan.
  3. Att aktivt identifiera sig som same handlar inte om att vara konstant synlig, eller att ständigt lyfta samiska frågor. Jag har aldrig någonsin påstått att folk inte kan vara samer bara för att de är blyga, inte särskilt sociala, eller inte väljer att synas i det offentliga. Det är en fullständigt befängd misstolkning av vad jag skrivit, och så pass långt ifrån vad jag tycker att det inte ens är värt att bemöta vidare.
  4. Att påpeka att det krävs respekt, vördnad och ödmjukhet inför att samiskhet är någonting svårdefinierbart som ständigt nyskapas i en kollektiv verklighet handlar inte om att ta ifrån någon dess värdighet, eller att ifrågasätta någons identitet, men att vi skapar vår samiskhet i relationerna med andra samer. Samiskhet är inte jämförbart med en nationell identitet, och därför blir det direkt mer komplicerat när vi diskuterar det att vara samisk.
 
Oavsett vad jag skriver så kommer det alltid att finnas samer som ifrågasätter andra samer, och hela skalan med autenticitet i förhållande till vår etnicitet är en skadlig, kolonial produkt som vi inte kan bli av med så länge som majoritetssamhället fortsätter att marginalisera vår kultur. Vi behöver aktivt arbeta med att lägga fram dessa sår i det offentliga, och hela dem för att undvika att alla försök att lyfta vårt samhälle förminskas till en diskussion om vem som är mest same, och därför har mest rätt att uttala sig i frågan.
 
Vill vi gå vidare finns det bara en sak att göra, och det är att börja lyssna på varandra, och behandla varandra med respekt, och den respekten måste visas både från de som nyligen upptäckt sin samiska identitet, och för dem som den alltid varit självklar.
 
 
 
 
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: