Indigeneity, Language and Authenticity

Home » Uncategorized » Skotrar, fördomar och autenticitet i Sápmi

Skotrar, fördomar och autenticitet i Sápmi

Likt en ögonfrans mot en rödsvullen ögonglob; när våra röster lyfts och våra verkligheter synliggörs i det offentliga ställs det bortom all tvivel att det samiska, Guldbaggevinster till trots, ännu svider och irriterar majoritetssamhället.

Den avsky och framför allt okunskap som fyller lunchrummen runt om i inlandet och insändarsidorna på de tidningar som skall skildra vår vardag, lika mycket som någon annans, riktas i stor grad mot den renskötande delen av vår befolkning, men slår i samma andetag både brett och hårt. Den same som står utanför renskötseln saknar hos majoritetssamhället ofta autenticitet, medan renskötarna om och om igen avfärdas som näst intill parasiter av de som inte förstår den koloniala historia som format dessa marker och människor.

I en ovanligt tendentiös insändare i Västerbottens Folkblad skriver signaturen LJ att rennäringen “alltid” har invändningar mot samhällets utveckling, utan att kunna hänvisa till några som helst källor som kan backa upp hens påstående. Kanske är insändaren en produkt av dagens faktaresistenta värld, men sanningen är den att rennäringens företrädare är kreativa entrepenörer, ofta med flera bollar i luften, som aktivt arbetar för att kunna fortsätta med ett mångtusenårigt kulturarv, på marker som utövarna har urminnes hävd till, och som man aldrig officiellt skrivit över på någon annan.

Samiska renskötare runt om i landet spenderar idag hundratals ideella timmar om året med att läsa in sig på olika projektplaner för att på bästa sätt kunna avgöra om exempelvis en vindpark kan godtas inom en samebys marker, eller om exempelvis ytterligare en gruva skulle skära av den sista passage som samebyn har, och därigenom göra renskötseln i ett framtida perspektiv omöjlig. Det handlar alltså inte om att vara avogt inställd till det som LJ benämner utveckling av ren princip, men att de samiska renskötarna tar sig tid till att dels sätta sig in i för- och nackdelar med olika projekt på deras marker, samtidigt som vi samer inte godtar att den koloniala centralmaktens definition av begreppet ”utveckling” får stå som allenarådande i dagens samhälle.

Som ett av grundlagens två erkända folk har våra näringar lika stor rätt som det svenska storsamhällets näringar att utvecklas på våra egna premisser. Det borde vara självklart i år.

Signaturen LJ nöjer sig dock inte bara med att klaga på vad hen upplever som ett samiskt automatiskt avfärdande av utveckling, med allt vad det begreppet innebär i form av tekniska framsteg. I samma andetag uttrycker hen även en oförståelse för det faktum att renskötande samer har precis samma rätt som andra människor att använda sig av de hjälpmedel som idag finns att tillgå för att underlätta deras näringsutövande.

Även om LJ:s motsägelsefulla krav inte är särskilt förvånande eller för den delen unikt – urfolk förväntas ofta förhålla sig till och agera i enlighet med en av majoritetssamhället fastställd bild av ursprunglighet för att anses som autentiska – så visar det på en kunskapslucka i majoritetssamhället som snarast måste fyllas i.

Men samtidigt måste vi inse att det inte finns någon seriös debattör idag som skulle kräva att Sveriges bönder återgick till en maskinlös vardag, så därför borde vi också kunna inse att ett sådant krav på våra samiska renskötare är orimligt. Det blir därför bara skrattretande att ondgöra sig över att länets renskötare, likt resten av befolkningen i Västerbotten, har mage att använda sig av olika fordon i sin vardag.

Vi samer blir inte mindre samiska, eller mindre urfolksaktiga för att vi använder oss av de verktyg som kolonialsamhället på gott och ont försett oss med. Det gäller vare sig vi är renskötare eller ej.

Sanningen är väl den att LJ egentligen stör sig på vad hen föreställer sig är ett skoterprivilegium hos renskötande samer, och det i sin tur förmodligen kopplat till fördomar om stängda fjäll på vårarna. Hänsynen till miljön är nog, om vi är ärliga mot oss själva, snarare än efterkonstruktion.

För visst är det ju så att utsläpp påverkar vårt klimat, och det är det inte heller någon som ifrågasätter, men samiska renskötare har i årtionden varit med i olika prestigefyllda forskningsprojekt för att påvisa just detta, så de, om några, vet detta bättre än de flesta.

Samtidigt bör antalet skotrar i det västerbottniska inlandet ställas i kontrast till antalet renskötare på samma plats, som uppgår till strax under 400. Även om vi antar att varje renskötare av någon outgrundlig anledning skulle ha fem skotrar var, så blir det ändå bara 2000 skotrar totalt, och då finns det fortfarande runt 20,000 skotrar kvar som resten av inlandets icke-renskötande befolkning använder sig av.

Det går alltså helt enkelt inte att på fullaste allvar likt LJ påstå att ”rennäringen står för en mycket stor del av de miljömässiga icke godtagbara utsläpp som sker”. Det faller helt enkelt på sin egen orimlighet!

Om det verkligen vore miljöförstöringen och dess koppling till skotrar som upprörde LJ så vore det därför kanske bättre om hen ifrågasatte det faktum att invånarna i Västerbottens inland, oavsett ålder, kön eller bakgrund, i snitt äger 0.6 skotrar var. För så är det faktiskt; enligt den senaste statistiken från Transportstyrelsen så äger du, jag, den nyfödda bebisen på Lycksele Lasarett och Agda, 82, på äldreboendet i Vilhelmina, idag sex tiondelar var av en skoter om vi slår ut antalet skotrar på antalet invånare i inlandet.

Behövs det verkligen?

Och om vi faktiskt menar att skotrarna behövs, är det då inte bättre, och mindre miljöförstörande att de används som ett verktyg i en näring, än som en leksak?

Eller är det bara okej att använda sig av en skoter, om användandet inte kan kopplas till rennäringen, för att detta inte är förenligt med den stereotypa bilden av urfolk och samer som naturnära, primitiva väsen, som så ofta sprids av majoritetssamhället?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: